Tiden flyger förbi, måndag igen och jag inleder alltså min fjärde vecka här i Lindau! Shit, jag skrev trejde först, men efter att ha räknat sidorna i min kalender många gånger så... Jag har fått mina rutiner dock, det har varit hela två dagar då jag inte har fotat något, till exempel. Men det har verkligen inte blivit tråkigt!
När jag blickar tillbaka på tiden innan jag åkte - på mina förväntningar, förhoppningar och rädslor - så kan jag, utan att överdriva, säga att jag trivs bättre än vad jag vågade hoppades på (och då är det bra)! Familjen är underbar, skolan är rolig (helt seriöst) och lärorik, kompisarna är många och skitbra, Lindau är en vacker stad med snälla människor, maten jag får är jättegod (maten jag köper är jättebillig), jag har lärt mig jättemycket tyska, och så vidare. Men, om jag för en gångs skull inte skulle vara så himla optimistisk - det är klart att allting inte är perfekt. Nu ska vi se, då gör jag alltså en lista av det negativa som faller mig in nu:
- Förbindelser nattetid (från stadskärnan hem till mig): sista bussen går halv elva och sista tåget går halv tolv. Detta problem har inte de på residenset eftersom det ligger på ön. Partytjejer i gästfamiljer får ta taxi - som dock prisvärt om man delar: drygt 100 kr. I fredags delade jag med två andra så det funkar ganska bra.
- Det finns väldigt få ungdomar här, som är uppvuxna här alltså. Det finns väldigt mycket pensionärer och barnfamiljer. Mest tanter. Tonåringarna ser ut att vara typ 15 år allihopa, det finns inget universitet här. Men det finns undantag i min vardag, läs nedan om min helg!
- Det är lite jobbigt att gå ut på krogen, killarna bjuder mer här än i Stockholm. OBS IRONI. Haha, värsta problemet alltså!
Just nu så är jag lite trött efter en händelserik helg, men gud vad roligt det har varit! I fredags var det som vanligt fest på residenset som följdes av utgång till en bar. Äntligen lyckades jag träffa folk i min egen ålder som är uppväxta i Lindau!! (De verkar som sagt ha en stark instinkt att flytta härifrån.) Jag fick helt seriöst höra komplimangen "Du pratar bättre tyska än många tyskar jag känner". Känn på den! Jag skriver det nu så otroligt arrogant bara för att det inte är första gången jag får höra det, nu borde det väl vara okej att skryta om det? Okej haha, men det var en jätterolig kväll.
Nästa dag bar det av till Friedrichshafen! (Som jag döpte det här inlägget till, innan jag kom på att jag inleder min fjärde vecka och var tvungen att skriva lite om det... sen flög tankarna iväg.) Leticia i min grupp, från Brasilien, bor där hos en gästfamilj och går på ett universitet. Ni förstår kanske att det inte bara var staden som lockade: universitet = inte bara pensionärer! Och jag hade blivit bjuden till ett Unifeier - universitetsfest!
Efter drygt 20 minuter med tåg välkomnades jag av ett Friedrichshafen som var på ett lika mycket kall-snö-och-vind-humör som Lindau. Förra helgen hade jag linne och brände mig i ansiktet, denna helg hade jag lager på lager på lager och frös ändå! Det var förstås inte så bra sikt mot Alperna som det brukar, man såg absolut ingenting:
Synd för det skulle ha varit en jättefin promenad vid hamnen vid fint väder! Fin tjej med färgglada träd i bakgrunden i alla fall. Jag välkomnades av hennes "tyska mamma" som var väldigt svensk och kom från Västerås! Jag var helt snurrig i huvudet: vädret hade fått flipp (sjunkit 25 grader) och blivit som Sverige, sen kliver jag in i en lägenhet som det bara skriker SVERIGE om: Dalahästar och IKEA-möbler överallt och jag vet inte vad, men det kändes så otroligt svenskt. Jag blev bjuden på potatisgratäng och äppelpaj.
Vi njöt av Leticias drinkar och drog iväg (genom snöstormen) till en förfest hos några studenter ("Du pratar bättre tyska än tyskar jag känner!"). Det var riktigt kul och det var också den riktiga festen.
Min brasilianska vän var överlycklig över att det gick att göra snöbollar, men jag försäkrade henne kallt om att det inte skulle ligga kvar på marken dagen därpå, vi var ju i Sydtyskland! Men där hade jag fel:
Min balkongsutsikt har lite ändrat karaktär... Vänster igår och höger för någon vecka sen. Men det är inte alltid dimmigt och disigt, idag var en riktigt fin, solig och krispig dag och så vackert vid hamnen!
Men det får jag önska min familj, släkt och vänner en trevlig vecka!
