Arlanda

Checkade in hemma och skrev ut mitt boarding pass, här med self service-automat skrev jag ut streckkoden till väskan och i self service-bagage drop lämnade jag in väskan. Jag borde inte få sådant ansvar. Vem vet, både jag och väskan hamnar kanske i typ ... Aya Napa? Jag är redo!

Ut på äventyr

Nu var det dags att åka hemifrån igen: imorgon bär det först av till mina saknade vänner Becc och Lollo i Dublin!

Jag började med den här bloggen eftersom jag flyttade utomlands (hemifrån för första gången) i ett halvår; Jag ville berätta och visa vad jag hade för mig. Namnet Deutsche Liebe kom av att jag huvudsakligen åkte för att lära mig prata bättre tyska, min kärlek till språket. Det jag visste från början var att jag skulle plugga i Sydtyskland och att jag skulle få hjälp med jobb. En sak ledde till en annan: med hjälp av den tyska språkskolan fick jag ett säsongsjobb i Österrike. Kärleken för språket, kulturen, branschen och en speciell tysk växte.

Ibland har det blivit som en reseblogg eftersom jag under detta halvår har besökt över tio olika städer. Den tid nu som jag inte har skrivit (sedan jag lämnade Lech) så har jag besökt två nya städer: Salzburg och Frankfurt am Main. Bilder kan ni se här nedan.

Det var ovant att vara hemma igen, men shit vad kul att träffa familj och vänner!

Imorgon så drar jag iväg på semester! Dublin, Hamburg och Berlin står på tur - det vill jag förstås också visa bilder på och berätta om.

I sommar ska jag säsongsjobba igen, men min egna tyska kärlek, på Gotland. Så hålls bloggen vid liv.

Salzburg

 Jag tyckte om Salzburg jättemycket! Det var en liten mysig stad. Vi hade dessutom 25 grader varmt när vi var där, den 17:e april.

Frankfurt am Main

 Frankfurt var en spännande stad full med kontraster; Här ser vi floden Main med sin mysiga omgivning och vackra broar, i bakgrunden bygger de banker som galningar. Här hade vi också svensk högsommarväder med 25 grader och sol!

Jag klarade det!

Igår hade jag min sista arbetsdag. Vi städade, och städade och städade... jag var inte helt säker på hur mycket vi var tvungna att göra, det gjorde mig på dåligt humör. Tio minuter innan vi fick sätta oss ner med varsin öl så visste jag fortfarande inte, Jag kanske måste jobba imorn också? Sen tänkte jag också att även om jag får gå nu så är mitt humör hur som helst förstört. Men det stämde inte, när jag satt där så kunde jag slappna av och skratta! HAHAHA! Jag klarade det!

Satt just på ett hotells terass och drack vin. Jättevarmt och jätteblå himmel, pojkvän och vänner, jobb fixat för sommaren och några semesterveckor planerade. Puss på er!

Pippi Langstrumpf

Jag ligger i sängen och visar Youtube-klipp från Pippi Långstrump-filmerna för min tysk. Skulle ni kunna hitta på en bättre anledning än att han får höra lite svenska eller att jag vill dela med mig av mina nostalgitrippar?

Igår var en väldigt väldigt lat dag. Jag har inte haft en sån dag sedan jag kom hit; Jag sov ut, tittade på TV, satt med datorn, tog en kort promenad, tittade mer på TV, låg i sängen med datorn, gick ner för backen och åt middag, läste, gick upp för backen, la mig i sängen, drack lite rosé och åt huvudet av en chokladkanin, tittade på TV, skypade. Härligt! Jag behövde det.

Idag började utförsäljningen (går det att översätta Ausverkauf direkt så, vad säger vi egentligen på svenska? Åh min stackars svenska...) på Strolz här i Lech, jag köpte fina grejer, allt för halva priset. En lillebror kanske också har tur och får en liten present.

Det var en stor lögn att den sista tiden skulle flyga förbi, den här månaden har varit den längsta någonsin! December, januari och februari chockades jag alltid av när de tog slut. Jag höll inte koll på dagarna eftersom de gick så fort. Nu är det liksom torsdag sent på onsdagkvällen, torsdag när jag vaknar, torsdag mitt på dagen, på eftermiddagen och på kvällen. Fattar ni vad jag menar? Nu är det i alla fall "bara" fredag, lördag och söndag kvar nu, tack och lov. På måndag städar vi våra rum på dagen och firar på kvällen, på tisdag lämnar jag Lech.

Det har blivit mycket roligare igen

När det var som fullast på hotellet så var det nästan 100 gäster vid middagsserveringen - igår hade vi 20. Det är så kul, nu får jag lov att gör mitt jobb utan att stressa, mina gäster är gladare och jag med. I början av säsongen var det också så få gäster, men nästan svårare än när det var sprängfullt eftersom jag inte kunde någonting alls. Jag minns hur rädd jag var för gästerna! Jag minns hur jag inte kunde se vad jag kunde ta bort från ett bord, jag hade behövt att stå bredvid och stirra intensivt på varje grej - nu så skriker hela kroppen NEJ ifall jag ser ett tomt glas eller en sked om de inte ska äta soppa, till exempel. Jag minns paniken när jag skulle gå till ett bord med ostvagnen - det var ju så mycket att komma ihåg! Hahah...

Jag halvligger på sängen och är utvilad. Dessutom så hade jag nästan svårt för att somna igår (det gick ändå på 1 minut när jag väl försökte, men jag kände mig pigg i alla fall)! Jag är ledig idag. Ett tag ville jag bara bort bort bort från hotellet och Lech när jag var ledig, nu är det inte lika illa längre. Tror jag ska ut på promenad.

Jag är hemma om mindre än två veckor, det kommer att kännas skönt att lämna Lech med den här magkänslan.

Fast fortfarande - jag är i härliga Stockholm om mindre än två veckor, shit vad härligt!

Die Familie

Åh herregud vad omotiverad jag var ett tag, några veckor var riktigt jobbiga... En person mindre bland kollegorna, fullt hus, ingen ledighet. Jag var så himla trött, plötsligt behövde jag ta igen sömn för hela säsongen kändes det som. Det snöade, var kallt, jag var trött överallt och ville bara att det skulle vara över. Jag tog ett kort på mig för att komma ihåg att det inte alltid var en dans på rosor, det är alltid viktigt att komma ihåg alla nyanser tycker jag. Precis så här mådde jag, som på bilden, hahah.

Men hej motivation - hjärtligt välkommen tillbaka!

Äntligen kom familjen på besök! Nu är jag lilltjejen, lillebror har blivit storebror med några centimeter över mig, helt konstigt. Lunch på hotellet med min fina familj bestod av bland annat av delikatesserna Wienerschnitzel, Spinatspätzle och Kaiserschmarrn, allt smakade väldigt gott tyckte vi alla. Det var konstigt att sitta på min egen arbetsplats och vara gäst, bli serverad av min förra rumskamrat, min chef och av min pojkvän. Inte så himla positivt som jag hade räknat med! Men jag ville ju visa allt för familjen. Det bästa sen var att det inte var så jobbigt att säga hej då, vi syns ju hur som helst om tre veckor.

Jag bytte lite arbetstider med en snäll kollega, jobbade lite extra mycket och sov ingenting typ, eftersom familjen var här. Detta kombinerat med fullt hus kanske var anledningen till att jag mådde dåligt de följande dagarna... Det var uthärdligt i Innsbruck i måndags när jag hälsade på familjen, men tisdagen och onsdagen var jättejobbiga. Ryggont, huvudvärk, illamående, magont och absolut ingen matlust - klarade inget fett eller socker eller något som smakade något typ. Usch, sen var jag så himla himla trött... Sov fyra timmar en eftermiddag, kändes som fem minuter. Samma snälla kollega gav mig en massa piller som hjälpte. Idag är det äntligen nästan helt bra, min kraft är tack och lov tillbaka!

Frisk och sund, fick en glädjekick av familjen, solen är tillbaka och det har blivit lite mindre att göra här. PÅ SÖNDAG HAR VI 11 GÄSTER. Helt fantastiskt.







Här följer en massa härliga bilder från Innsbruck, helt otrolig dag, mådde inte helt på topp men det funkade. Jätteskönt att få kunna njuta av lite semester med familjen! Kunna strosa runt och prata utan att samtalet bryts av dålig nätuppkoppling på Skype; Jag fick titta de i ansiktena med full kvalitet.

Glad Påsk

Jag får en fin och glad påsk - imorgon kommer familjen på besök till Lech! Jag har eftermiddagen ledig och får chansen att visa världen som jag har levt i de senaste drygt 100 dagarna. Det är verkligen som en bubbla, ska bli surrealistiskt att visa familjen från Stockholmsförorten mitt österrikiska hem. På måndag har jag fått hela dagen ledigt och åker till dem i Innsbruck - jag var ju där för några veckor sedan och älskar verkligen staden. Jag fick veta idag att jag faktiskt kunde få ledigt, shiit vad glad jag är! Hade fått höra att det inte skulle gå.

Arbetet går lite trögt, min motivation är inte på 100%, den känslan delar jag med resten av Lech:s medarbetare. Jag är trött i både kroppen och huvudet, fötterna värker och jag vill ta en jättelång paus från Dirndl. Jag vill sova...

Men snart så lugnar det ner sig rejält på hotellet - efter påsken så har vi inte så mycket gäster och vi vet att det inte kommer att komma mer heller.

Förstå mig inte fel - det är nog det bästa jag har gjort, säsongen i Lech, men det är okej att längta bort lite ibland. Illa är att vi är så isolerade här i Alperna, jag är så sjukt trött på varje centimeter av Lech! (Jag har aldrig sett en vackrare skidord, men ändå.)

Nu måste jag snabbt mysa mig ner i sängen, en timmes mindre sömn har nog aldrig känts så tydligt som det kommer att göra imorgon! Men snart får jag krama om min lillebror (som har växt om mig) så det är okej. God natt!