Lebkuchen och Käsespätzle

Jag har tyvärr, för första gången, varit hemma från skolan idag - en lurande förkylning har brutit ut. Gästpappan var hemma så han gjorde i ordning te och så vidare, här blir jag väl omhändertagen! Efter två kannor te och mycket sömn så kändes det mycket mycket bättre (jag går till skolan imorgon).

En äldre damkompis som bor granne med mig hade bjudit in mig på fika (förutom att det inte finns något ord för "fika" på tyska) idag på eftermiddagen, eftersom jag mådde bättre så gick jag dit. Rätt beslut! Jag fick kaffe och en variant av tysk pepparkaka (Lebkuchen - jättegott), efter det så kändes det ännu lite bättre med förkylningen haha! Vad mysiga och snälla människor det finns, en annan äldre dam var där också och vi hade jättemysigt tillsammans. Med mig hem fick jag några bitar av kakan och chokladpraliner! Oj vad jag äter mycket socker (och bröd), det går typ inte att undvika och damen menade att alla behöver lite extra fett inför vintern. Vet inte om jag håller med.

Igår stod "Käsespätzle" i kalendern som skolan fyller med aktiviteter. Det är en specialitet från området som jag har fått till middag här hemma; Jämförbart med makaronilåda. Cirka 30 elever hade skrivit upp sig på listan och befann sig på residenset för att lära sig att laga denna specialitet och äta tillsammans. Köket är ganska trångt, vi var många och det var inte helt lätt att laga - men det gick bra!

Först gjorde vi en mysteriskt seg pastasmet.

Sen så tittade jag in i intet och

 lekte med mitt hår ett tag, 

medan alla stressade omkring och jobbade.

Smeten skulle in i den lilla behållaren som satt på ett sorts rivjärn, denna satt på en kastrull med kokande vatten. Vi skulle skuta behållaren fram och tillbaka över rivjärnet så att det blev massa små pastakorvar. De ploppade ner i det kokande vattnet och blev fasta.

Pastan kokades upp och lades upp på en form där den varvades med ost. Vi gjorde många många lager. Sen åkte det in i ugnen och åts med rostad lök (som de stekte i smör två gånger av någon anledning, shit vad fett det var).

Det tog sin lilla tid! Sen så åt och drack alla tillsammans, skolan bjöd på vin, det var gott och trevligt.

Konstanz

God dag! I lagom kallt och mulet väder tog vi oss en titt på staden Konstanz igår, synd det där med vädret, jag kan bli så trött av grå himmel. Som tur är så lyser solen just nu, ska ut snart. Jag mådde lite sådär i kroppen i Konstanz också sedan gårdagen men min gästfamilj var, tack och lov, så himla gullig den kvällen: de lagade soppa för min skull, gjorde i ordning massa te och så vidare. Var helt slut efter resan, sov elva timmar andra natten i rad... Just nu känner jag mig återställd i alla fall!

Konstanz var en riktigt mysig stad som påminde om Lindau, fast större och med mer liv. Det var som mysigast att strosa runt på shoppinggatorna när det var mörkt, många människor var i rörelse; Det fanns många små butiker, samtidigt stora kedjor, små söta kaféer och bagerier, gallerier och så vidare. En del av julpyntningen hade kommit upp, här till höger så klättrar redan jultomtarna på det vita huset!

Reflektioner

Jag har just avslutat min sjätte (ojojoj!) skolvecka och det börjar sjunka in att jag snart måste säga hejdå till väldigt många vänner. Nästa fredag, alltså en vecka innan jag drar själv, slutar fyra stycken från min grupp.. om det inte kommer några nya så får jag bara två personer att diskutera med, inte riktigt samma sak! Och gud vad svårt att hålla kontakten med alla vänner, en är till exempel från Brasilien, det är inte direkt i närheten liksom. Skolveckan har varit rolig, temat från kapitlet vi har hållit på med har varit våra sinnen; en dag satt vi med ögonbindlar och sniffade i massa burkar för att gissa vad det var till exempel, jag skrattade väldigt mycket!

Det är bara två veckor kvar nu alltså och jag ser verkligen fram emot mitt arbete på mitt hotell Lech! Jag kommer att tillhöra ett team på drygt 20 fräscha säsongsarbetare (en av dem är en bra vän från Dialoge), mina arbetsuppgifter kommer bland annat att vara frukostservering, kvällsmatsservering, sortera bestick och så vidare. Det är viktigt att ha en bra kontakt med gästerna så att de känner sig som hemma, jag tror att jag kommer att få använda mitt språk ganska mycket (det har jag önskat speciellt). Arbetet jag har tackat ja till innebär dock väldigt mycket arbete: 54 timmar i veckan, alltså en dag ledigt. Jag kan inte ta ut semesterdagar eftersom att det är högsäsong och fullt ös alla fyra månader. Hotellet står för mat och boende och lönen är bra - jag kommer att kunna lägga undan mycket (pengar att resa i Tyskland för?). Som ni säkert förstår så känner jag mig lite nervös för hur jag kommer att palla trycket, det kommer helt garanterat att vara ganska så slitigt innan jul när man ska lära sig allting, jul och nyår kommer att vara fullt ös, först i januari lär det vara lite lugnare. Men det här fixar jag! Jag är grymt motiverad. Varje gång jag snackar med mina chefer över telefon så blir jag glad och lugn, de är jätteschysta och jag känner mig mer som en del av familjen än "ett nummer" liksom.

Ni kanske undrar hur det står till med hemlängtan? Det undrar jag också typ, känslan jag har är ganska mixad: Jag saknar familj och vänner men jag vill absolut inte åka hem, förstår ni hur jag menar? Vad ska jag göra i Stockholm liksom, jag har ingen skola att gå till och inget arbete, sitta hemma skulle vara jättetråkigt. Träffa vänner och familj skulle vara jättekul (åhh vad jag saknar vissa av er, man märker väldigt snabbt vilka som verkligen betyder något när man får lite distans, och väldigt många betyder väldigt mycket om jag säger så) men jag är hellre här just nu. Jag träffar hela tiden nya människor från olika kulturer, det är så sjuukt lärorikt, asroligt, chockerande ibland och nyttigt, alla tänker inte som jag! Under min tid här har jag hittills lärt känna människor från: andra delar av Sverige, Lettland, Tyskland, Ryssland, Schweiz (Frankrike), Schweiz (Italien), Italien, Spanien, Tjeckien, Grekland, Ukraina, Slovakien, Storbritannien, Kanada, Peru, Brasilien, Kina och Mexiko, med flera som jag inte kan komma ihåg! Någonting jag verkligen saknar, alltså verkligen, är vänskap som tar år att bygga upp. Vänner man kan säga allt till, eller ingenting om man inte känner för det, som man alltid kan ringa och typ kolla på en film med eller typ bara göra ingenting. Jag kan inte gör ingenting med någon här! Men ni väntar på mig eller hur ♥

Mår lite sådär just nu, det blir inget festande ikväll, lite huvudvärk och illamånde för min del. Jag ska se till att sova mycket så att jag orkar med en resa till Konstanz imorn!

Skulle vilja lätta upp inlägget med en bild

Tyskarnas älskade Müller, det är typ som Ö&B fast lite fräschare, man kan köpa ALLT där (billigt) och det finns ett Müller överallt. Det har länge funnits en stor julavdelning i alla affärer, alltså mycket mycket tidigare än hemma, men kalendrar och godis, jultomtar och så vidare. Nu har de slagit på stort med julpyntningen, inte bara på Müller men också i Lindau på ön. Det är mysigt tycker jag!

Alles Gute

Grattis på födelsedagen mamma!

Jag hoppas att din dag har varit bra och att du får en fin kväll också ♥ 

Jag saknar dig!

Bairisch

Hejsan! Jag sitter osminkad i myströja vid datorn med mörk choklad i högsta hugg, mår bra. Idag när jag väntade på bussen så småpratade jag med en tant (som vanligt) och kom på mig själv med att vika av från högtyskan lite som jag pratar i skolan (och egentligen alltid, annars). Förutom den lustiga betoningen så sa jag "Das ist auch nett so gut" (=Det är inte heller så bra), alltså nett istället för nicht! Riktig Lindau-bo nu. Men jag får se upp, det får inte bli en vana som jag inte kan arbeta bort, vissa saker är nämligen felaktiga med dialekten här, med uttal och så vidare. Men det är ganska mysigt att kunna prata med gamla tanter på deras "egna" språk.

Fars Dag

Världens bästa pappa ♥ 

Jag saknar dig!

Just nu sitter jag och myser i en tjocktröja och lyssnar på Bob Dylan; Ute är det regnigt och grått och jag är lite trött efter gårdagens utgång. De senaste dagarna har varit bra, inte minst i skolan, vi kommer så bra överrens i min grupp! Och det utesluter inte våra lärare; I fredags fikade jag med tre tjejer från min grupp och den lärare vi haft under förmiddagen följde med, jätteroligt!

Dagen efter festande på residentet kommer jag tillbaka och blir bjuden på jättemycket jättegod mat. Sen tog vi en långpromenad mot den österrikiska gränsen, jättemysigt.

Nachtschicht!

Klubben hette Nachschicht (=nattskift) och var riktigt bra: den var jättestor och välbesökt. Det var för tjejer gratis inträde och välkomstdrink, det tyckte vi var bra!

Årsmarknad

Oj vad mätt jag är! Idag var det lite festligare middag än vanligt med anledning av två gäster: en god vän till familjen och en tjej som bodde här i somras hälsade på samtidigt. Vi åt raclette (som är en maträtt från Schweiz och inte Frankrike, min schweiziska gästpappa betonade detta) och fick typ äppelcreme till efterrätt. JÄTTEGOTT.

Jag skriver egentligen detta inlägg för att förklara vad Jahrmarkt egentligen är för något, jag fick en fråga och tänkte att alla kanske ville veta (om ni är nyfikna på något annat är det bara att göra en kommentar eller maila eller vad som helst, jag lovar att svara, det är jättekul!). Om du läser det här som tysk och inser att jag har helt fel, sag mir bitte bescheid!

Jahrmarkt (eller Rummel) översätts till Årsmarknad, men eftersom vi inte riktigt har den traditionen i Sverige så kan betydelsen förstås vara oklar. Lindaus Jahrmarkt är nog ganska liten i jämförelse med större städer, ändå så var folk här från närliggande städer och länder. Jag tror att utbudet var ganska normalt, det bestod främst av karuseller för små och stora (jag vågade inte åka vad jag skulle ha vågat för 10 år sedan, så jag skippade det helt), mycket skit att köpa (kläder, smycken, köksredskap) mycket snabbmat (korv i bröd, köttbitar i bröd, fisk i bröd, bröd, pizzabitar och så vidare), mycket snacks och sötsaker (chokladdoppad frukt, majskolvar, praliner, pop-corn, äppelkaka...), dricka (glögg, punch, öl, vin, bubbel) och spelsaker (skjuta, lotto etc). Förutom hela Maximiliam Straße så var också än äng på ön proppad med allt detta och alla dessa folk. Den första kvällen gick det knappt att gå igenom, man fick liksom pressa sig igenom folkmassan. Enligt femtonåringen som bor under samma tak som jag så är Jahrmarkt det enda som händer i Lindau under hela året! Det varade i typ 4 dagar, jag gillade det verkligen!