Ich hab die erste Sprachprüfung unter Dach und Fach gebracht!

 Hej alla!

Eftersom jag inte orkade skriva om allt igår så tar jag vid idag. Jag tänkte berätta om språkskolan och lite om staden. Det var förresten värt att stänga av datorn och sova igår, ni vet, nya intryck att ta in är typ jobbigare än att springa maraton. Fast väldigt roligt!

Jag kände mig herzlich willkommen till Dialoge Sprachinstitut på måndagsmorgonen 08:15 för mitt språktest. Jag var inte så nervös, men ändå lite, förberedde mig på det värsta typ. Först fick vi (jag och ca 8 andra nya på skolan, två svenskar, en tjeck, två spanjorer osv) papper på våra modermål om kraven för A1, A2, B1, B2, C1 och C2-nivå. Skolan hade ingen grupp för C2 eftersom det typ är modersmål och litteratur och sånt. A1 är nybörjare. Jag satte mig själv på gränsen mellan B2 och C1. "Språktestet" var en otroligt trevlig och harmlös intervju, som för min del var över på 20 sekunder. Jag hamnade i C1-gruppen! Grupperna A1 till B2 verkar ha upp mot tolv personer, men för oss proffs i C1 (hahaha jag är otroligt stolt över mig själv, ska försöka sluta skryta) var vi bara fem. Jättebra tyckte jag eftersom man fick väldigt bra kontakt med läraren och de andra eleverna.

Här är min lärobok och en

underbar bild av den berömda hamnen här i Lindau; i bakgrunden kan man skymta de österrikiska Alperna, såå himla fint! Dog typ när jag såg det för första gången. Synd för det dåliga vädret bara, utan dimman är det helt fantastiskt. Sen följer några andra bilder från innterstan som är på en liten liten ö (två små broar förbinder ön med fastlandet där jag bor).

I alla fall så var det jätteroligt att få sitta i klassrum och lära sig tyska igen! Jag kände ett otroligt välbefinnande hahah. Alla duar varandra på skolan, också mellan lärare och elever, något som i regel inte görs i Tyskland. Jag tycker det bidrar till en familjär stämning. Jag har skola varje förmiddag mellan 09:00 och 12:30 med en halvtimmes paus (då umgås alla och dricker kaffe och äter kanske något smått). Fem andra svenskar pluggar också på skolan och en svensk jobbar där. De flesta svenskarna (tjejer allihopa) som pluggar går också "Work and Study" som jag. Och så är de jätteschysta (som jag! haha skämt).
Här till vänster ser ni Maximiliam Straße (tror jag) som är den största gatan inne i stan, jättemysig känsla... mycket caféer och små butiker. Till höger är en park, minns inte vad den heter men det finns nog bara en park på ön, denna ligger vid en av broarna.

Det här inlägget har jag döpt till "Jag klarade mitt språktest med glans" typ, men det står egentligen ord för ord "Jag har det första språktestet under tak och fack tagit" typ. Bland annat det lärde vi oss idag, ordspråk. Jag älskar ordspråk! Och så kan vi sitta och typ asgarva åt roliga ordspråk och alla delar med sig av historier från sina hemländer. Det är riktigt kul för jag tror jag är den yngsta och den äldsta är 31 eller så, vi kommer från olika länder i Europa, vissa har barn och vissa är unga och dumma som jag, alla kan förvåna med någon rolig historia. För övrigt så verkar medelåldern på skolan vara typ 23, det tycker jag är bra!

Till vänster två vänner och en båt som åker genom Lindau; Till höger min utsikt från min egna balkong! Jag ser de österrikiska bergen och till höger (när det inte är dimmigt) har jag de schweiziska bergen. Hur underbart är inte det? Jag ska tillägna nästa inlägg till att skriva om boendet tror jag. Nu ska jag få min middag serverad och sen ska jag dra till skolan för att gå på skolbio! Tschüss!

Gemütlichkeit

HEJ ALLA DET ÄR BRA MED MIG!

Okej, med det sagt så kan jag skriva lite utförligare om mina två första dagar hemifrån. (Förresten: förlåt för alla sms jag inte har svarat på eller inte har skickat, jag höll på och joxade med simkorten hemma och så var det så grymt nervöst och stressigt med packningen... och sen var jag plötsligt i Tyskland. Superbra ursäkt.)

Just nu har jag träningsvärk i nacken. Anledning: jag försökte sova på flyget ner till München, det gick inte så bra. Det var grått och regnigt när jag kom fram och jag var helt sjukt trött och lite nervös, men ändå glad att jag kommit så långt utan problem. Jag tog mig till S-Bahn och typ två stationer närmare München steg det på tre män med Lederhosen!!!!!! Jag var tvungen att bita mig i läppen och titta ut genom fönstret så att de inte skulle se att jag log, jag blev så glad och full i skratt! När de kom in så tog mitt humör en tur med fritt fall (fast tvärt om). Det blev bara fler och fler Lederhosen. Det som förvånade mig var att många typ var unga och snygga, jag trodde det bara skulle vara gamla tjocka tyskar med tvinnade mustacher (fast sådana fanns det förståss också väldigt gott om).

Jag lyckades låsa in min väska på stationen och fick en utmärkt guidad tur av min vän Steffi och hennes vänner. Det var så grymt kul att få se fina München och hänga med "infödingar". Gud vad jag var glad.

Karlsplatz eller Stachus som de säger där

Vackra blommor och ett av tornen från Frauenkirche (det andra är tar bakom men renoveras tror jag). Kortet togs av en finne som hette Jukka (alltså när jag fortfarande var själv kom en ensam finne fram till mig och frågade om jag ville upptäcka stan med honom).

Das neue Rathaus Münchens, fyfan vad majestätiskt det var, jag var där när klockspelet var igång (det är det varje dag kl 11), helt sjukt vackert

Det här är en bild till Immanuel Brass!

Här sitter de och dricker öl och äter korv, en typisk bayrisk frukost när man har festat kvällen innan. Fyfan säger jag bara hahahah.

Ingen beskrivning behövs egentligen, men är inte detta weltklasse?

Jag ville fråga om jag kunde ta kort på dem, fast fegade ur för det var pinsamt, då menade Steffi att det var "kein Stück" pinsamt och ja, på den vägen är det. Asbra bild hur som helst!! Höll på att dö inombords av kvävt asgarv.

Vielen Dank für eine schöne (kurze) Zeit in München!

Sen var det tåg som gällde. Jag trodde att Deutsche Bahn = ordning och reda, men icke, 30 minuters försening blev det. Jag pratade med schysta bayrare i min ålder på tåget, och såg mycket Lederhosen (killarna jag pratade med hade också varit på Oktoberfest men tyvärr bytt om). Sen visar det sig (eller de säger att det är så när jag säger att jag ska till Lindau) att jag sitter i fel ända av tåget. Hur kan det spela någon roll kan man fråga sig, jo, det delar sig i två delar på en viss station. En åker till München och en åker åt andra hållet typ. Tur att killarna var så schysta och hjälpte mig med väskan genom hela tåget, DANKE SCHÖN. I min nya kupé sen var det inte lika trevligt, det luktade bajs helt seriöst.

Zum Glück hat Marco hier mir mit meinem Tasche geholfen, vielen vielen dank!

Resten orkar jag inte skriva om nu, räcker det om jag säger att familjen, skolan, staden och människorna är underbara? Bra!

Arlanda

Jag sitter, på en mjuk stol, incheckad på Arlanda med god tidsmarginal. Allt har gått bra hittills om man bortser från knappa 4 timmars sömn och lite misstänksamhet i säkerhetskontrollen, de verkade överväga om mina kängor var bomber eller inte.

Tråkigt att säga hejdå till familjen, men snart får jag säga hej till min tyska familj så jag kommer antagligen att glömma bort min biologiska snart. Haha nej sorry jag bara skoja.

När jag stod i kön till incheckningen och kände mig ganska ShitOMGhihi var en svensk "dam" ganska otrevlig mot mig. Så det var ju en stämningsdödare. Men någon minut senare pratade några trevliga tyskar med mig som också skulle till München och då tänkte jag what the hell jag ska ju faktiskt åka ifrån alla svenska sura tanter.

Och nu en deal jag gjorde med Emmy: om ni lovar att ta hand om er så lovar jag att ta hand om mig också!

Tschüss Stockholm und bis zum nächsten Mal!

IMORGON BÄR DET AV!

Mitt flyg går imorn kl 07:00 från Arlanda och landar i München kl 09:15. Efter några timmar där ska jag ta ett tåg till Lindau. Jag börjar bli ganska nervös! Men oj vad jag längtar...

Jag har jobbat hårt med att säga hejdå till mina nära och kära och av Stockholm och Fruängen. Följ med mig på en höstpromenad:

Försökte göra mig fin mitt i kaoset i mitt rum, på schemat stod fika, middag och utgång!

Jag, Emmy och Frida lyckades få bästa platserna på Wayne's Coffee på Götgatan, de där fina platserna vid fönstret som alltid är upptagna!

 Efter en suuupermysig och suuperrolig fika med mina älskade älskade vänner var det dags att säga hejdå. Det var inte särskilt lätt, det fick gå ganska snabbt, det var bara att bita ihop och blinka bort tårarna, vad är det för vits med att vara ledsen, det är ju bara ett Auf Wiedersehen! Jag älskar er tjejer, ni är underbara.

Sen blev det middag på Tapas and Food på Kungsholmen! Jättegott och skitmysigt med Sara, Fii, Mårten, Becca, Kirre och Jesper.

 Här smakar vi på nya McFlurry på donken haha, med Mars -och Twixsmak.

Kvällen fortsatte, vi drog till lite olika barer. Jag kommer sakna er så grymt mycket, ni har ingen aning. Jag lovar att hålla bra kontakt med er, ni betyder väldigt väldigt mycket för mig!

Kanelbullens dag

Först av allt så vill jag gratulera min farmor på födelsedagen - GRATTIS!

Och vi får inte glömma att det är Kanelbullens dag idag! Denna härliga tradition firas nog mer här idag än vad tyskarna firade sin nationaldag igår.

Jag besökte kusin Max i Sollentuna igår, det var mycket trevligt! Vi gick upp ganska förståndigt då normala människor faktiskt har tider att passa på dagarna, typ KTH, men jag åkte hem och åt en till frukost:

Kanelbullen hittade jag i frysen från när jag och tyske Max bakade, här. Fortfarande jättegoda!

Igår pratade jag med pappan i min gästfamilj!! Jag har varit tvungen att ringa upp och presentera mig, egentligen behövde jag inte dela med mig av någon särskild information då skolan sköter det, men det är ju väldigt trevligt att ringa och säga hallo. Jag var såå nervös när signalerna gick fram, ("Tänk om jag inte förstår vad han säger, om han är otrevlig, om jag råkar dua honom...") Men han var hur trevlig som helst, pratade jättetydlig tyska med jättegullig dialekt, lite struttigt typ. Vi pratade några minuter och skrattade, han var snäll, rolig och tyckte det var jättetrevligt att jag ringde! Skolan känner de flesta värdfamiljer sedan många år och Blueberry har sagt att alla är mycket omtyckta, det verkar stämma! Han ska hämta mig från tågstationen och ville veta ungefär hur jag ser ut, så han frågade på skämt om jag var blond "som alla andra svenskar", när jag var tvungen att medge det så garvade vi, det var skoj haha

Det går bra med packningen, jag har testpackat idag igen och vägt och det funkar, just nu är dock problemet vad jag vill fylla mina extra typ 3 kilo med, står och väljer mellan tröjor, väger de i handen, ska jag ta lätta tröjor eller snygga tröjar eller praktiska tröjor eller vintriga tröjor.... Eller så har jag glömt något jätteviktigt och jättetungt? Måste förresten tacka bror David att jag får ta hans resväska som var större än min egen. Jag kommer sakna dig kära bror! Började leta efter något fint kort att lägga upp och fastnade i mappen med New York-bilder från sommaren 2010, här i 

China Town

 Empire State Building

Hell's Kitchen

Haha jag vet inte varför jag började kolla på gamla semesterbilder med familjen, jag börjar väl fatta att jag ska flytta snart, shiiit! Jag kommer sakna fina Stockholm också jättemycket tror jag, började nynna på en låt tidigare idag, kom på att det var Stockholm i mitt hjärta och började nästan grina hahahah...

Singt mal mit, meine Deutschen Leser, hier ist das beste Lied über meine wunderschöne Stadt! Es gibt einen Untertitel, hier bekommt ihr keine Synchronisation

Tag der Deutschen Einheit

Guten Tag!

Heute ist der

Tag der Deutschen

Einheit!

Tysklands nationaldag firas genom att packa resväskan som jag ska ta med mig till Tyskland. Igår borde jag också ha packat men jag gjorde bananpannkakor istället. Recept:

Två små bananpannkakor!

- drygt 0,5 dl grahamsmjöl 

och resten av måttet havregryn

- 1 ägg

- 1 dl mjölk

- lite smält margarin

- salt, kanel och sirap efter tycke

- 1 banan

- stek i lite margarin ganska länge      strax under medeltemperatur, vänd.

Det blir väldigt sött och gott så ta inte för mycket sirap! Bara litelite. Banan måste vara den bästa frukten. Det var alltså detta jag höll på med igår när jag skulle packa... Idag har jag försökt att testpacka och det funkade ganska bra med vikten, det borde gå vägen. Jag har alltså 20 kg incheckat och 10 kg handbagage, flyger med Norweigan.

Igår sa jag hejdå till Immanuel Brass, tråkigt... det har varit jätteroligt, jag har spelat där i flera år. Jag körde dit och fickparkerade, jag lär mig! Det gick tusen gånger snabbare än denna gång här, hahaha.

En fin första oktober

Igår var en riktigt bra dag som inleddes med en joggingtur utan att det gjorde ont i mitt ben! Jag vågade bara en sträcka på 2,5 km men det är en riktigt bra början. Jag var ute ofta och sprang i början av sommaren och tyvärr måste jag ha överansträngt mig, har haft ont i benhinnan typ hela sommaren. Får vara försiktig nu så att det inte kommer tillbaka.

Kl 12 var jag välkommen hos Folktandvården gratis för sista gången, jag hade en ny tandläkare som var jättebra och tog bort en liten missfärgning utan att jag bad om det, jag blev skitglad! Hon spolade typ lite och jag var inte helt säker på vad hon höll på med egentligen. Sen när jag var klar och skulle gå på toaletten fick jag en trevlig överraskning när jag tittade mig i spegeln!

Smilade hela vägen till Liljeholmen där jag träffade mamma. Shopping på tidig måndagseftermiddag med är inte helt fel! Det var jättekul och mysigt. Jag köpte lite nödvändigheter till resan, typ underkläder och mascara, tömde också ett presentkort på JC (trodde det var typ 30 kr kvar men kassörskan sa att det var typ 300!).

Vi fikade på Helmers som är på en tvärgata från Drottninggatan, älskar det stället, jättegott och jättemysigt. Jag tog ett kort på mamma när hon åt, så här mycket skrattade hon när hon fick se kortet:

Här skrattar vi åt ungdomar (dagens ungdomar!!) som klädde av sig på plattan och la kläderna i rader. Vi fattade inte varför, det var ju kallt haha

Jag träffade Anna sen sa att det var någon nollningsgrej. Anna ♥

Vi käkade middag på en liten vegetarisk restaurang och Café (mer Cafékänsla) som heter Hermitage och ligger i Gamla Stan. Det var buffé som såg väldigt liten ut men det var mer där än vad man först såg och det var verkligen en smakupplevelse! Jättegott! Kändes som att de som jobbade där hade lagat maten till sin egen familj och inte till stockholmare och turister, om ni fattar vad jag menar?

Det var mycket inslag från Armenien, och den godaste falafeln jag ätit! 

Mätta och belåtna

Nu sitter jag och laddar för att fortsätta med packningen! Jag åker på söndag.... hjälp! Jag vet att tiden kommer att gå supersuperfort och hur gör man för att förbereda sig mentalt? Försöker att tänka mig in i att jag kommer att åka. Köpte förresten också en liten liten present till min värdfamilj. Jag bor inte där gratis eller så men eftersom det ändå är hos en familj så kan det vara fint att ge något litet vid ankomsten.

Kaos! Tar svärmorssängen till hjälp.